Så jag kan ha sagt att jag skulle spoila hela Gröna Milen här. Jag sade också att jag skulle publicera det inlägget i Måndags, men det gjorde jag inte heller! Så HA HA!
Nej, sanningen är att jag ångrade mig. Jag vill inte förstöra den filmen för någon som skulle kunna tänka sig se den.
Det är en fantastiskt bra film och den som ser den för första gången måste få bli påverkad av den som jag blev.
Sen så var det inlägget väldigt dåligt skrivet...
"Men hallå!" sade en ilsken läsare som just nu sitter och skriver ett argt mail till mig. "Du Skriver ju alltid illa juuh! Du säger det som om du någonsin skrivit något bra juuuh!"
Sccccchhh....
Sccch...
Jo, det stämmer bra! Jag har slarvat lite mer än vad jag brukar göra... men bara lite. Men det lilla har visat sig ganska mycket. Men jag ska försöka bättra mig!
Med det tänker jag till och med spoila en ANNAN film för er idag.
En film som inte är som Gröna Milen, som är ni vet... bra.
Utan den här gången tänker jag ge mig på ett betydligt lättare mål!
THE BOY!
Är det en väldigt generisk titel?
Ja.
Är det en väldigt medioker skräckfilm?
Ja.
Svarar jag på mina egna frågor?
Ja.
Så vad är något som alla är rädda för och som dem ofta gör skräckfilmer utav?
Clowner? Monster? Barn? Dockor? Steve Buscemi?
Det här är en av många filmer som handlar om en docka. Chucky skapade en trend och jag kan med handen på hjärtat säga att jag tyckte den första "Child's Play" filmen var rätt så otäck.
Men nu när man ser den som vuxen så... njaae... Brad Dourif är väl den enda som byggde karriär på filmerna. Han kommer till och med återvända till rollen som Chucky det här året.
Hursomhelst!
The Boy handlar om Greta Evans, spelad av Lauren Cohan (som spelar Maggie i the Walking Dead) som kommer till Heelshire herrgården i...england, för att arbeta som barnmorska till Heelshire familjens barn. En ung pojke vid namn Brahms.
Hon kommer till herrgården i en taxi, men märker genast att det är en väldigt underlig plats.
När hon kliver in tar hon av sig skorna <--- det är viktigt!
Och börjar leta efter någon hon kan prata med, som kan visa henne runt och vart hon ska vara.
Hon springer snart in i Malcolm! Den stilige unge mannen som levererar varor till det äldre paret som bor på herrgården. Det klickar genast mellan dem båda, och dem fnittrar, liksom, tihi, och han drar dåliga skämt och det är inte så farlig faktiskt. 
Hon möter snart Mrs. Heelshire, som kliver in i köket och stör turturduvorna.
Mrs. Heelshire frågar Greta varför hon inte har några skor på sig, till vilket Greta, generat säger att hon tog av sig dem vid entren. När hon går för att hämta dem... är skorna borta!
Mrs. Heelshire säger åt henne att strunta i det, då hon är säker på att det är Brahms som tagit skorna, då han är lite busig.
Hon börjar visa Greta runt om i herrgården och påpekar ständigt hur Brahms vill ha det och vad hon måste göra för att Brahms ska trivas.
Greta tycker det är aningen många regler, men annars är de inte konstigt.
När hon får frågan om hon vill träffa Brahms, tackar hon givetvis "Ja".
Och... Brahms är en docka. Precis lika otäckt som det låter. En riktig porslinsdocka med döda ögon och pluffsigt ansikte.
Greta gör det vilken människa som helst hade gjort. Hon börjar skratta. När hon förstår att dem här galning...Föräldrarna menar allvar så hälsar hon på Brahms.
Paret Heelshire ger sig iväg på sin semester och Greta struntar helt och hållet i Brahms. Han är faktiskt bara en docka.
Hon ringer till sin syster ibland, och det är så här man får lära sig om Greta.
Hon är i england på grunda v att hon är på flykt ifrån sin ex make Cole, som har besöksförbud... som han också struntar i.
Första natten händer det inte mycket. Hon hör några ljud, men inget över det vanliga.
Nästa morgon när Malcolm kommer på besök flörtar dem med varandra igen, tihi, och Greta går med på att gå ut med Malcolm. Hon får också veta historien om Brahms. Att Paret hade fått en pojke som dog i en eld för 20 år sedan.
När Greta gör sig redo för sin date börjar det hända konstiga saker i huset. När hon kommer ut ifrån sin dusch är kläderna hon lade fram åt sig själv borta, och när hon kommer ut till korridoren är stegen upp till vinden nerdragen och luckan öppen.
Greta tar med sig ett vapen och börjar långsamt vandra upp för stegen. När hon väl nått enda upp stängs luckan häftig bakom henne. Hon hittar ett gammalt fotoalbum med bilder på Brahms och...
...
Ni alla tror att dockan lever eller hur? Att det är den som snodde hennes skor, hennes kläder och lurade upp henne på vinden. Visst är det så?
...
Så Malcolm kommer förbi, men eftersom Greta inte är där, ger han sig av igen.
Greta försöker förtvivlat få kontakt med honom, men till ingen nytta. Hon väner sig om och blir skrämd av en gammal rock som får det att se ut som om någon står uppe på vinden tillsammans med henne. Hon trillar baklänges, slår huvudet i golvet och svimmar.
Nästa morgon öppnas luckan mystiskt nog och Greta kan gå ner igen.
När hon frågar Malcolm om den riktiga Brahms berättar han att det sades underliga saker om honom.
att det ena var pubsnack och det andra var artigheter. Sanningen låg någonstans emellan.
Artigheterna var att Brahms var en väldigt snäll gosse och pubsnackket var att han var väldigt underlig.
Den natten börjar det hända väldigt märkliga saker. Greta lägger Brahms i sängen, men hör snart fotsteg. När hon kommer in till Brahms rum igen så sitter dockan upp i sängen.
Hon springer till sitt rum och försöker ringa efter hjälp, men ingen signal hörs.
Hon lägger då på telefonen, men den ringer snart. När Greta svarar hör det ett barns röst på andra sidan som säger åt henne att "Hon måste följa reglerna."
Vettskrämd hukar sig Greta ner bredvid sängen. Under glipan i dörren, ser man hur någon ställer sig bakom andra sidan dörren.
Ett barns röst hörs igen, som vädjar till henne "Att inte vara rädd" och att "Det är hennes favorit"
När hon tar mod till sig och öppnar dörren, ligger där en bricka med en smörgås på.
Hon börjar då tro att Brahms faktiskt är vid liv.
...
Vi hoppar till paret Heelshire som skriver ett farväl till Brahms och sedan tar dem livet av sig. Det går väldigt fort, och jag vill ifrågasätta sättet dem gör det på. Hursomhelst!
Greta berättar för Malcolm, och lyckas till och med visa honom att dockan flyttar på sig själv.
Detta gör Malcolm orolig, och han berättar för henne att Brahms var vän med en liten flicka för längesedan. Men en dag försvann hon bara. Dem fann hennes kropp i skogen med en krossad skalle.
Innan polisen hade hunnit fråga ut paret Heelshire, så hade deras hus brunnit ner.
Greta berättar då att hon förlorade sitt ofödda barn en natt då hennes ex-make Cole, slog henne. Hon känner sig därför tvingad till att ta hand om dockan.
Hon gör detta i ett par dagar och följer hans regler noggrant.
Brahms visar också sitt missnöje till att Malcolm en natt kommer över och delar rum med Greta.
Natten därpå kommer en arg Cole in i huset. Han har hittat Greta tack vare att han skrämde informationen ur hennes systers...son tror jag.
Han vill att Greta ska komma tillbaka hem med honom, något som hon inte vill men inte vågar säga.
Macolm kommer över och dem båda männen stirrar på varandra...ni vet stirret... när män måste vara män... så dem stirrar, ni fattar.
Malcolm lämnar huset, men bestämmer sig för att stanna i närheten ifall Greta skulle behöva hans hjälp.
Den natten sover Greta i Brahms rum. Hon lovar honom att hon aldrig tänker lämna honom, men att hon behöver hans hjälp.
Greta vaknar senare av att en arg Cole ropar efter henne. När hon kommer ner se hon ett meddelande, skrivet med blod, som säger åt Cole att lämna dem ifred.
Malcolm hör hur arg Cole är och springer in i huset.
Cole tror att antingen Greta eller Malcolm skrivit meddelandet. Han tar dockan ifrån Greta, och slår sönder huvudet på den.
I samma sekund börjar huset att skaka. Någonting börjar då röra sig inuti väggarna.
Cole sätter örat emot en spegel för att höra vart ljudet kommer ifrån. Spegeln krossas rakt i ansiktet på honom. Igenom hålet bakom den krossade spegeln kommer ett barns röst. samma röst Greta hörde förut.... Sedan kommer Brahms ut, fullvuxen och iklädd en mask som liknar dockans ansikte...hoooo.
Brahms slänger sig över Cole och hugger honom i halsen med en bit av spegeln.
Malcolm och Greta flyr in till henens rum, där dem barrikaderar sig en stund. Dem finner en hemlig lönngång, där dem lyckas ta sig in innanför väggarna. Snart finner dem Brahms rum, där han har bott hela tiden.
I sängen har han klätt en säck med Gretas klänning, och dem finner också ett brev ifrån Paret Heelshire, där dem berättar att dem inte kommer tillbaka, men också att dem ger Greta till honom.
Malcolm och Greta lyckas nästan fly, men Malcolm stannar kvar för att stoppa Brahms.
Brahms lyckas oskadligöra Malcolm och följer sedan efter Greta som flyr.
Hon stannar när hon hör rösten igen.
Den vuxna mannen pratar till henne med ett barns röst, och ber henne att stanna.
Hon vägrar.
Brahms ber henne då igen, men hans röst förändras långsamt till det ifrån ett barns röst till en vuxen mans.
Snart vrålar han åt henne att han dödar Malcolm om hon inte kommer tillbaka.
Greta flyr och lämnar huset bakom sig...
Hon ångrar sig snart och springer tillbaka till hsuet för att rädda Malcolm. Hon öppnar el låda där hon plockar på sig en skruvmejsel.
När hon ser in i rummet med den krossade spegeln ligger Cole fortfarande kvar. När hon ser tillbaka ut i hallen står nu Brahms där.
Han går emot henne, men han stannar hastigt när hon säger åt honom att det är läggdags. Hon är mycket sträng, och Brahms vågar inte göra annat än att lyssna.
När hon lagt Brahms, vill han att hon ska ge honom en godnatt puss, vilket hon inte vill. Men han håller fast henne. Hon böjer sig ner och kysser honom på kinden. Brahms håller då kvar henne och godnattkyssen blir mer laddad än så.
Hon tar då ut mejseln och hugger Brahms två gånger med den. Han faller ner till golvet och Greta kan hämta Malcolm. Dem båda flyr ifrån herrgården och lever sedan lyckliga i alla sina dagar.
De slutar med attt man får se att Brahms lever och att han limmar ihop dockan Cole slog sönder igen.
Den här filmen har sina stunder. Ibörjan var den rätt obehaglig, speciellt när Greta trodde dockan rörde sig utanför hennes rum. Men det var nog den enda scenen som faktiskt var bra. Det är många klyschor, många jumpscares.
Men... Lauren Cohan är väldigt bra i den. Hon gör verkligen det mesta av materialet hon har fått och gör allting med inlevelse. Filmen försöker också få tittaren att bry sig om karaktärerna istället för att bara släppa in ett vitt papper i ett hus där läskiga saker händer.
Men slutet där Brahms kommer ut ur väggen och det visar sig att han varit där hela tiden? Det väcker så många frågor...
Det är ingen bra film, men det finns mycket sämre.