Rutin!

Det är en grådaskig morgon. Blött är det överallt, efter den smälta snön och ytterligare så av regnet som duggar ner.
Min vinröda volvo står ensam och tragiskt utanför, och har inte blivit använd på två dagar.
Samtidigt som min hund sitter på en pall i köket,  stirrandes ut igenom fönstret - som han gör varje morgon - ,och ser nästan ut som en melankolisk, oljemålning. 

Jag är på ett strålande humör! Det är ju första dagen! Noga räknat så är detta andra dagen, men det här känns mer som den första om ni förstår.
Jag har en varm kopp kaffe bredvid mig, som innehåller en skvätt mjölk, men inget socker. Smörgåsen och gröten är redan uppäten, och nu sitter jag enbart med den varma drycken kvar.

Det har varit min rutin i många år. Gå upp klockan 08:00, sätta på kaffe, slå på tvn, göra gröten, och bre en smörgås (med pålägg,beroende på vad som finns hemma.) Äta min frukost och gå ut med hunden.
Det är en mycket alldaglig morgon, och kanske är den lik eran egen vardag. 

Då vet ni kanske också hur udda det kan kännas när man ändrar på något som bestått i flera år. Det känns faktiskt just nu väldigt uppfriskande att sitta och skriva nu på morgonen, och förändringen bidrar verkligen till känslan att jag faktiskt börjat ta mitt författarskap på allvar. Det ska bli - ursäkta språket- skit kul!
Det är nu en del av min rutin, och jag skulle inte kunna vara gladare.

I dag ska jag skriva på min pågående roman. Det är ett tjockt manus på just nu 418st, A4 sidor. Även om manuset är färdigskrivet, så är det mycket jag vill gå igenom, och många hål i historien som håller mig vaken om nätterna när jag kommer på att dem som jag vill fylla igen. Men mer om det i ett senare inlägg...
Sedan ska jag också börja skriva på en krothistoria för hemsidan. Jag har ett par i åtanke som jag tror skulle passa.

Men först och främst måste jag göra det sista på min lista av morgonsysslor. Gå ut med hunden. Han stirrar på mig nu med en giftig blick, som säger att han tänker kissa på golvet om jag inte sätter fart.

Syns Imorgon!