Pan's Labyrinth

31.01.2017 09:44

                                                    

Jag har bara sett filmer jag aldrig sett den här månaden. Men någon gång sade jag också att en film skulle bli ett undantag. Det är en film som ligger mig väldigt varmt om hjärtat, och som jag har sett fler gånger än jag kan räkna till. Det är min absoluta favoritfilm och det kommer också bli sista filmen jag skriver om här på bloggen.

Jag kommer inte spoila den här filmen mycket.

Den här filmen har inspirerat mig oerhört mycket och fortfarande hittar jag nya saker jag reagerar på när jag ser den.

Berättelsen som kom ut ur Guillermo Del Toros kladdhäfte, som han sedan glömde på en taxi. Det var till en början berättelsen om en gravid kvinna som blir förälskad i en faun. 
Ideén kom senare helt och hållet från Guillermos huvud, utan att han srkivit ner någonting på papper. 
Han berättade vad han hade för idé till skådespelaren Sergi Lopez, som blev väldigt imponerad av berättelsen han ville berätta, och gick med på att medverka i filmen så snart han fick ett manus. Manuset levererades till honom ett år senare.

Guillermo fick ideén till filmen ifrån "en medveten dröm" där han kom ihåg hur en faun klev ut ifrån en klocka. 
Det är en väldigt smart film, som ofta berättar något annorlunda för alla som ser den.

Filmen börjar med en kort berättelse om Prinsessan Moanna. Hennes far är Kung över Undevärlden, och under ett äventyr upp till människornas värld, blir hon bländad av solens strålar och tappar sitt minne.

Det hoppar sedan till Ofelia, en av huvudkaraktärerna, som under efter det spanska inbördeskriget reser för att träffa sin nya styvfar, Kapten Vidal. Hennes mor, som både är gravid och sjuk reser tillsammans med henne. 
Ofelia vill inte resa till Vidals hem. Hon tycker inte om honom, då han både är elak och hård emot hennes mor.
Bilen stannar på vägen, där Ofelia en stor vandrande pinne, som hon föreställer sig att vara en älva, medans dem andra i bilen vill att hon ska komma tillbaka till bilen så att resan kan fortsätta.

Dem kommer fram till Vidals bas, där han blivit plaserad för att jaga rebelstyrkorna som gömmer sig i den närliggande skogen. i huset där Vidal har sin bas, arbetar också Mercedes, den andra huvudkaraktären. Hon är i hemlighet allierad med rebelrna i skogen, och förser dem med information om vad Vidal håller på med.

Ofelia ser älvan igen, och den leder henne bort ifrån huset, och in i en labyrint. Hon blir stoppad av Mercedes som berättar kort om labyrinten, innan hon leder Ofelia bort ifrån den.
Älvan kommer till Ofelia igen under natten, den här gången visar den sig i sin verkliga skepnad. Den leder henne ner till labyrinten igen, där Ofelia till en början tror hon är ensam.

Längst ner i lavyrinten träffar hon faunen, som väntat på henne väldigt länge. Faunen förklarar för henne att hon är reinkarnationen av Prinsessan Moanna, och att hon måste klara tre uppgifter för att återfå sin odödlighet, och sedan kunna återvända till Undervärlden. Samtidigt som Mercedes försöker hålla sig gömd ifrån Kapten Vidal, och hjälpa rebellerna så gott hon kan.

Har ni inte sett den här filmen så gör det. Det är en fruktansvärt vacker, gripande, hemsk, otäck och spännande film.
Filmen utspelar sig ifrån två perspektiv, då ifrån ett vuxet och ifrån ett barns. 

Mercedes lever ständigt i skräck under Vidals tak, där hon både ser vilka grymheter han utsätter sina offer för, och hur mycket han faktiskt tycker om tortyr. Hon tvingas hela tiden sätta sitt liv på spel, både för att ge rebellerna mat, information och i vissa fall också läkarvård.
Det är ren brutal verklighet när man följer Mercedes. 
Man får alltid oroa sig för vad som kommer hända om Vidal faktiskt får tag på henne eller hennes medhjälpare. 

Ifrån Ofelias perspektiv väcks många frågor, då det igenom hela filmen är oklart om det hon ser är verklighet, eller om det enbart är ett sätt för henne att bearbeta den hopplösa situationen som hon och hennes mor hamnat i.
Filmen säger ofta emot sig själv, då den visar att Ofelias fantasivärld existerar, för att sedan visa att den inte gör det. Filmen är inte konsekvent i sitt berättande, men det för att ge båda sidorna lika mycket värde.
Det går inte att ha rätt eller fel, då det finns bevis och motbevis för fantasivärldens existens.

Ändå blandar sig båda perspektiven bramed varandra. 
Mercedes går igenom filmen med växande rädsla, då hon vet att hon inte kommer kunna gömma sig hur länge som helst och hon måste hela tiden försöka att ligga ett steg före. Hon vet att hon kanske kommer förlora sitt liv, men hon gör det för rebellerna, och emr sin bror.

Medans Ofelia gör sina uppgifter för Faunen, som i en början är som taget ur ett barns fantasi. Faunen pratar också till henne på ett nästan tillbedjande sätt i början, men det sker några få diskreta händelser då han inte svarar på hennes frågor, utan istället byter samtalsämne. Igenom filmen, och ju mer del av verkligheten Ofelia tar, ju mörkare blir också hennes uppgifter och faunen blir mer och mer hemlighetsfull.

                                               

Ofelia vet t.ex att Vidal vill åt hennes ofödde bror, men inte varför. Hon möter sedan i sin andra uppgift ett blint monster, som sitter bakom ett fönster som visar monstret när det äter upp olika barn. 
Om monstret är så hon ser Vidal är möjligt, det är åtminstone så jag ser det.

Det är en fantastisk film. Skådespelarna är väldigt bra. Sergi Lopez som spelar Kapten Vidal är så otroligt lätt att hata i den här filmen. Musiken är sparsam, men väldigt effektiv. 
Det är en film som ger en fria händer att tolka den själv, vilket många gånger är ovanligt nu för tiden.

Har ni inte sett den, så gör det.

                                                        _________________________

 

Jag vet att jag inte skrev om någon film igår! Jag hade jätte mycket att göra. Men nu är Filmjanuari  färdig, och jag har haft jätte kul. Det har varit många guldkorn och en väldigt dålig film. 
Men jag skulle vilja göra något liknande i framtiden. Jag har tänkt ut några idéer, som jag tror kommer bli lika roligt. 


`Två Hjärtan´ kommer inte publiceras imorgon! Kapitlet är långt och jag har mycket att göra. Därför kommer jag faktiskt att säga fredag den här gången, och sedan nästa fredag för sista kapitlet. 
Snart är det färdigt dock!
När `Två Hjärtan´ är färdig, blir det en veckas pause. Sedan drar nästa projekt igång! Det kommer förmodligen inte vara lika långt som `Två Hjärtan´, men dem har en likhet med varandra.
`Två Hjärtan´ började som en 5000 ord lång novell för alla hjärtansdag, likadant började det nya projketet som en 10 000 ord lång novell...för Halloween (Dun-dun-DUUUUUUN)

Vi ses i Februari!!! imorgon allstå!