Oceanen vid Vägens Slut

Jag har inte läst mycket Neil Gaiman.

Jag har läst Stardust, och tyckte den var...ok.
Men sedan har jag läst Coraline och tyckte den var fantastisk. Jag är inte en sådan som sätter en riktig åldersgräns på böcker. Jag menar, jag vet om jag läser en barn eller ungdomsbok, men det brukar inte påverka mig i mitt val. ibland vill man bara ha något lättare att läsa. Med det vill jag inte skrämma er med att säga att detta är en barnbok. 

Oceanen vid Vägens Slut började som en novell. Dock så hände det, som jag själv känner av ibland, att kreativiteten skenade iväg, och den utvecklades sedan istället till en kort roman.
 
                                                             

Boken handlar om en namnlös berättare. Berättelsen berättas i en tillbaka blick då pojken, som en ung man, återvänder till sin hemort och börjar minnas ett händelse han tidigare kom ihåg annorlunda.

Kortfattat börjar boken med att familjens bil blir stulen av en gruvarbetare, (det finns mer att berätta om denne gruvarbetare, men jag vill inte bli för långdragen.)
Dem finner bilen en bit bort ifrån sitt hus, där gruvarbetaren tagit sitt liv i baksätet. 

Där träffar pojken Lettie. En tjej, som talar mer likt en vuxen än en elva årig flicka. Hon tar med berättaren till sitt hem och låter honom träffa hennes familj, som består av Letties mamma, och mormor. Det dröjer inte länge för pojken att förstå att Letties familj inte är som andra. Dem pratar om underliga saker, och dem verkar ha en förståelse för det övernaturliga. 

Under en natt vaknar pojken upp med att han inte kan andas. Han fräser och hostar, och upp ur halsen kommer det ett mynt. Han förstår inte varför, så han rådfrågar Lettie om vad det kan betyda.

Lettie och hennes familj förstår med en gång vad det är frågan om. Med gruvarbetarens död, har ett övernaturligt väsen fått inträde till deras värld. Och varelsen känner sig tvungen att hjälpa människor med att ge dem pengar. Men varelsen lämnar dessa mynt på hemska och obehagliga sätt.

Det blir upp till Lettie och pojken att försöka binda varelse till sin lya, och se till att den kommer tillbaka till sin egen värld.

Det är en bra bok. Den är mycket lätt läst, med ett mycket flytande språk. Handlingen utvecklas också i en bra takt, att det aldrig blir tråkigt, eller att det blir svårt att läsa. 
Det är en bok som jag har lätt för att rekommendera. Det är en bok om en pojke som ser en fantastisk värld, tillsammans med sin vän, som också blandar sig med den grymma, vuxna.

Jag kunde inte hjälpa att jag fick återblickar av Guillermo Del Toros film "Pan's Labyrinth" när jag läste den här boken.
Där det i båda historier finns en vuxen värld och en värld för barn. 
Det sker i boken många händelser som pojken tar som fantasi. Att det är varelsen som leker med honom, som tar över hans familj och försöker skada honom. När det också, ifrån ett vuxet perspektiv enbart är kall och hård verklighet.

Läs den. Det är mycket värt det.

Ses imorgon