I rymden kan ingen höra dig skrika...

10.04.2017 16:18

Vet ni, jag tycker om science fiction. Det är svårt att inte göra det. Men när det kommer till Sci-fi så är jag betydligt mer petig med vad det är jag läser eller ser. 
T.ex, med fantasy genren tycker jag nästan om det mesta. Jag tycker om när det är riddare och trollkarlar, som slåss mot drakar. Jag tycker om orcer, troll och vättar och alver. Jag tycker om magi och jag tycker om världar som har egna platser och egen historia.

Med Sci-fi är det inte riktigt så lätt. Jag tycker inte om olika raser, och stora äventyr i rymden med skepp och laserpistoler. Så Star Trek har jag aldrig varit intresserad av. Inte ens Star Wars är något jag skulle sätta högt på min lista av filmer jag tycker väldigt mycket om. 
Jag gillar mer Sci-Fi i stil med 2001, Arrival, Gravity, Interstellar eller Sunshine. 

Jag ska vara helt ärlig. Det jag nu kommer skriva är något som är i princip olagligt att säga om man är nörd på något vis. 
Men jag tyckte inte om `Alien´... första gången jag såg den.

 

Jag har haft den åsikten väldigt länge nu! Till mitt försvar såg jag inte den här filmen fören dem sena tonåren. Jag såg den med en grupp vänner, och ingen av oss såg filmen med den uppmärksamhet som den förtjänar. 
 Filmen är mycket äldre än jag själv är, samtidigt som den också är fruktansvärt populär. När jag såg filmen för allra första gången, var ingenting i den en hemlighet för mig. Jag visste vem Alien hoppade ut ur, jag visste vilka som överlevde, och jag visste hur Xenomorphen såg ut. Ingenting kom som en överrasking för mig.

Det var nu, på senare tid, när Alien: Covenant snart kommer på bio, som jag valde att faktiskt se om filmen, även om jag i mitt huvud fortfarande inte tyckte den var bra. Enbart för att uppdatera mig själv. Åsikter kan ju faktiskt förändras till det bättre! Även till det sämre också dock...

Men, shockerande nog, så hade jag fel... (Det shockar ingen förstår jag nu). Jag är äldre nu. Jag är intresserad av film och böcker nu, vilketjag inte var då, när jag såg den för första gången. Jag ser på film med betydligt mer kritiska ögon än jag gjorde på den tiden, och Alien är en väldigt bra film.
 Men det fick mig dock att tänka lite.
Vad mer har jag haft fel om när det gäller den här franchisen? Så den här veckan ska jag se om alla Alien filmerna.

Sedan kommer jag att spoila dem allihopa här, och skriva några åsikter! Så från och med här, om du inte har sett första Alien filmen, så bör du inte läsa vidare. Jag tycker verkligen inte du borde läsa vidare...

Filmen börjar med handelsskeppet Nostromo, som är på väg tillbaka till jorden efter att besättningen vairt iväg och hämtat... en rymdsten. En väldans massa rymdsten oclså!
Besättningen på skeppet är under tiden försatt i sömn, då skeppet styr sig själv.
Besättningen består av Kane, Bret, Ash, Lambert, Ripley, Parker, Kapten Dallas, och besättningens katt, Jones.
Besättningen blir dock väckta av en signal ifrån en främmande planet som skeppets dator, Mother, fångar upp. 
Det tillhör deras företags policy att göra så, och trotts att många av besättningen är en gnutta irriterade över vad som hänt, tvingas dem fortfarande att landa på planeten, och kliva ut på den ogästvänliga ytan.

När dem väl landat på planeten, skadas deras skepp och dem som stannar kvar ombor, tvingas att reparera det så att dem kan ta sig där ifrån. Ripley, Parker och Brett utöfr det uppdraget, samtidigt som Ash agerar radiolänk med resten av besättningen som ger sig av ut på planeten.

Lambert, Dallas och Kane, går igenom ett väldigt mörkt och dimmigt landskap. 
Dem klättrar över sten och annan svår teräng, innan dem kommer fram till ett kraschlandat rymdskepp. Det går snart upp för dem alla att nödsignalen kommer ifrån det här kraschade rymdskeppet, och dem börjar att ta sig in.

Inne i rymdskeppet, ser dem hur det inte har blivit byggt av mänskliga händer. Det är betydligt större än något annat rymdskepp dem har sett tidigare. När dem väl når ett utav rummen, ett stort cirkelformat rum, ser dem en enorm varelse sitta orörlig i en stol. När dem rör sig närmare varelsen ser dem att hans bröstkorg verkar ha exploderat utåt.

Tillbaka på Nostromo försöker Ripley lista ut vad meddelandet betyder. Hon kommer snart fram till att det inte var ett rop på hjälp, utan en varning, som hade sagt åt dem att inte landa på planeten.
Hon säger till Ash att hon tänker ge sig av ut för att hämta tillbaka besättningen som fortfarande är kvar där ute, men blir stoppad av Ash, som säger åt henne att hon aldrig skulle hinna dit i tid, då dem förmodligen skulle vara på väg tillbaka när hon hann dit.

I det främmande rymdskeppet letar Dallas, Lambert och Kane runt i det stora rummet, innan dem hittar ett hål. Efter att dem studerat hålet lite, och sett att det är ett enormt utrymme under dem, beslutar dem sig för att hissa ner kane för att se vad som finns där nere. 

Kane tar sig ner till den stora kammaren under dem, och upptäcker snart att den är full utav stora kapslar.

 Han går fram till en utav dem, och när han lyser på den, ser han att det rör sig inuti. Försiktigt börjar ägget att öppna sig, och snabbt slänger sig en varelse rakt i ansiktet på Kane.
Dallas och Lambert lyckas får ut honom ur kammaren, och drar honom med sig till baka till Nostromo, med den främmande varelsen fortfarande hårt omsluten kring Kanes ansikte.

När dem väl når fram till skeppet, Vägrar Ripley släppa in dem, då hon inte vet vad det är för varelse som attackerat Kane, eller vad den för med sig för sjukdomar. Sedan har hon varningen från det främmande rymdskeppet färsk i minnet. 
Det är Ash, som öppnar luckan och släpper in dem igen.
Kane förs till sjukstugan, där Ash börjar studera varelsen. i ett försök att avlägsna varelsen från Kanes aniskte, skärAsh den med en kniv. Varelsen börjar då blöda starkt frätande blod, som bränner igenom två våningar av skeppet. Till råga på det, drar varelsen åt sin svans, som den har lindat runt Kanes hals, hårdare, och hotar att döda honom.

Besättningen funderar över vad dem ska göra med Kane, samtidigt som skeppet är reparerat. Till slut kommer Ash till Dallas, och säger att det finns något han behöver se. Varelsen har lossnat ifrån Kanes ansikte självmant, och verkar ha dött på kupen. Varför det hände, kan ingen svara på.

Kane själv vaknar och verkar till större del vara normal, och skeppet ger sig av på sin väg hem igen. Besättningen äter då en sista måltdi, där dem samtalar om vad dem ska göra när dem kommer hem igen, och hur dem ska spendera sina pengar, när Kane plötsligt börjar rycka, och flämta i stora smärtor. Han slänger sig över bordet och skriker våldsamt, när något plötsligt trycker sig ut ur bröstkorgen på honom.

Besättningen ser på i ren fasa när den nya varelsen reser sig ur Kanes blodiga bröstkorg och sakta iaktar dem. Den ger ifrån sig ett läte, som låter som ett skrick, morrande... Ett Skorrande.
Innan den springer över bordet och ut igenom dörren.

Besättningen står förbluffade över vad dem har sett. Efter en lång diskussion kommer dem fram till att dem inte kan skjuta eller döda varelsen, då blodet skulle kunna fräta hål på skeppet, rakt ut i rymden. Det enda dem kan göra är att fånga det med nät och eldkastare. Dem delar upp sig och börjar leta runt i skeppet, dären av besättnings männen, Brett ger sig av ner till ett av motorrummen, där hann hittar katten Jones, som vettskrämd, sitter ihopkurrad bakom ett par tuber. 

Brett märker inte hur den fullvuxna Xenomorphen landar bakom honom. När Brett vänder sig om, och ser att monstret dem jagar inte är så litet längre, skriker han, samtidigt som Xenomorphen drar med honom upp till taket. 
Brett kommer aldrig tillbaka, något som gör resten av besättningen upprörda. Dem diskuterar vad dem ska göra med monstret, och beslutar att dem ska försöka skjuta ut den ur ventilations systemet.
Dem ser i en monitor att monstret stryker runt i dem trånga gångarna på skeppets nedre plan, och någon måste ge sig av dit för att jaga ut den.

Ripley anmäler sig, men blir stoppad av Dallas som säger att det är bättre han går ner.
Dallas går ner i gångarna med, samtidigt som lambert håller koll på en sensor ifall Xenomorphen rör sig närmare honom. Dallas tar sig ännu längre ner, till en korsning i gångarna, där monstret anfaller. 

Lambert får panik och föreslår att dem alla överger skeppet i en skyddskapsel. Ripley säger dock åt Lambert att en kapsel aldrig skulle kunna bära fyra personer, och att det enda alternativet dem har till överlevnad är att fortsätta försöka få ut monstret ur skeppet.

Ripley har under filmens gång haft några diskussioner med Ash. Hon har tillochmed pratat med Dallas om hur hon inte litar på honom. När Dallas blev dödad av monstret, fick Ripley kommandot, och därför också tillgång till Mother. 

Hon får där reda på att dem inte landade av en olyckshändelse. Ash har jobbat dold, och varit utskickad för att hämta monstret, och sedan föra det hem till jorden. Hon får också se ett medellande som säger att det inte spelar någon roll vad som händer med besättningen, så länge Xenomorphen kommer till jorden.

Ripley konfronterar genast Ash, som försöker lugna henne. Men när han märker att det inte går, går han genast till anfall. parker och Lambert kommer in till dem och försöker stoppa honom, men Ash är betydligt starkare än vad en vanlig människa är, och han slänger parker åt sidan.

Parker tar då upp en brandsläckare och drämmer den i nacken på Ash, vars huvud lossnar.
Ash var en android hela tiden.
 

Ash faller ner, i en hög vit sörja, funktionsoduglig. Men Ripley vill fortfarande ha svar av honom. Dem lyckas starta igång hans huvud igen, och dem frågar honom varför dem vill ha Xenomorphen till jorden.

Ash berättar att dem inte har en chans att överleva. Att monstret är den perfekta organismen. Ripley drar ur sladdarna som håller ash vid liv, medans Parker bränner honom med en Eldkastare.

Dem bestämmer sig för att fly ifrån skeppet. Ripley går för att starta upp räddnings kapseln, medans Jones och Parker går för att hämta förnödenheter. Ripley klarar av att göra sin uppgift, men Parker och Lambert blir båda anfallna av Xenomophen. 
Ripley springer för att hjälpa dem, men det enda hon hör är deras skrick. När hon äntligen hinner fram så är det redan försent. 
Hon springer då och startar självförstörelse sekvensen skeppet har inprogrammerat, (jag har aldrig förstått varför skepp i filmer har sådana...)

Sedan tar hon Katten Jones, och springer emot kapseln. Men Alien står i vägen för henne.

Hon vänder genast om, och försöker OCH misslyckas stänga av självförstörelsen. Hon springer då mot kapseln igen, som tur är så är Xenomorphen borta, och hon hinner nätt och jämt undkomma innan Nostromo exploderar.

I säkerhet, pustar Ripley ut, och förbereder sig för att sätta hon själv och Jones i stasis igen. Men något rör sig inannför kapseln. Xenomorphen har klivit ombord. Ripley tar försiktigt på sig en rymddräkt, och öppnar alla dörrar ut till rymden. Sugen ifrån rymdens vakum, drar monstret ut med sig, men den lyckas hålla sig kvar. Riupley får då tag på slags harpun pistol som hon skuter den med. Dock sitter skottet fast i en vajer, och varelsen hänger fortfarande med. 
Det är när den försöker klättra in i en motor, som Ripley ser sin chans. Hon startar motorn, som bränner Xenomorphen och slungar ut den i rymdens vakum.

Ripley och Jones sätter sig själva i stasis igen.

Det är en fantastisk film. Nästan allt i den här filmen ser helt fantastiskt ut fortfarande. Bara när dem kommer till den andra planeten, och går in i den stora kammaren ser fortfarande väldigt häftigt ut. Allting ombord på Nostromo är också skit snyggt, det är en film som bara ser väldigt snygg ut.

Sedan är Xenomorphen, designad av H.R Giger. Det är en tidlös design. Det enda den har emot sig är att det är en så populär design. Det är ingen som blir rädd för den längre. Men det finns inget annat monster som Xenomorphen. 
Men även om man inte kanske blir rädd för hur den ser ut längre, så är det som verkligen är skrämmande med den, hur den kommer till.
Det är något väldigt obehagligt med att den tvingar sig på sitt värddjur, och lägger ett ägg i det, för att sedan kläckas.

Den har också en stor likhet med `The Thing´ en annan film jag tycker väldigt mycket om. Det finns ingen klar huvudkaraktär.

Jag skulle inte kalla Ellen Ripley för protagonisten i den här filmen, åtminstone inte i början.
Hon har lite som Kurt Russel har i The Thing, att det egentligen inte är han som det handlar om i början, utan det handlar om att människorna ska överleva, men vem som gör det går inte att lista ut, då det till en början inte finns en huvudkaraktär.

Skit bra film! det var som att se den för första gången!

Det har varit en tragisk tid den senare tiden, då många stora skådespelare gott bort.
Alan Rickman, Carrie Fisher, Gene Wilder och Robin Williams för att bara nämna några.
Men i år gick också två skådespelare som var med i Alien och uppföljaren Aliens bort.

Bill Paxton, som varit med i stor filmer som Titanic och Apollo 13. Han var också med i Nightcrawler, en fantastisk bra film. Han var en väldigt duktig skådespelare

Och en av mina favorit skådespelare, John Hurt, som gav röst till Aragorn i sagan om ringen och Hazel i Watership Down. Han spelade också i Elefantmannen och Midnight Express. Han var också med i V för Vendetta, Dr.Who och Harry Potter.