Jag tycker om animerad film! Jag ser inte så mycket på dem längre nu kanske som jag gjorde när jag var liten. Men jag tycker att man aldrig kan bli för gammal för dem.
Dem är alldeles för charmiga och har saker att säga både till vuxna och små.
Nu på senare tid har det kommit många bra animerade filmer. Moana, CoCo och den där radioplågan, Frozen.
Jag har inte sett någon uta dem filmerna ännu, ändå är Coco en film som jag gärna skulle vilja se.
Pixar, och framförallt Disney, är i stort sett ansvariga för många av våran barndom! Dem har gjort så många filmer nu som tryckt in sitt moraliska meddelande i mig att det knappt går en dag utan att man faktiskt säger en replik ifrån en Disney film. Pixar framförallt. Tänk att vara Pixar, som har fått en sådan stor press nu med den kvalitén dem producerar sina filmer att det verkar som om dem knappt kan göra något fel med sina filmer.
Det är ren underhållning, med snabb animation, fyndig och kreativ dialog och en medryckande handling, som lämnar stora som små i tårar när eftertexterna rullar.
Men jag såg ingen utav dem filmerna.
Jag såg på Angry Birds...
Nu, Angry Birds är kanske inte en VÄLDIGT udda film idag. Vi lever i en värld där man gör filmer baserad på Emojis och Gummibjörnar, så varför inte Angry Birds?
Varför Angry Birds? Jag vet inte!
Det var ett populärt mobilspel, och det har säkert någon form av popularitet kvar än idag. Men att göra en film på det? Det känns bara underligt. Men som sagt, det finns underligare saker att göra film på.
Emojis? För att det finns så oerhört många historier och dramatiskt värde hos Emojis? Njae...
Jag trodde inget om Angry Brids när jag började titta på den. Det var sent och jag ville stänga av hjärnan och se på något innan jag somnade. Det var det syftet filmen fick ha för mig.
Meeeeeen, och jag skäms lite för att säga det... Den är ganska rolig ibland. Det är aldrig Disney eller Pixar kvalieten på skämten eller något liknande, men den har vissa saker som faktiskt går hem hos mig.
Sedan har den många saker som bara gör mig fruktansvärt irriterad. Som scenen när dem klättrar upp på ett berg och två karaktärer ägnar 1 och en halv minut åt att bara skrika...
För att bra skrika och göra konstiga ljud är komedi... om du är Adam Sandler! och Amy Schumer... och Pauly Shore...
Hur som helst!!
Filmen utspelar sig på en ö där fåglar inte kan flyga. Dem verkar fortfarande ha en viss aning om att dem faktiskt är fåglar och BORDE kunna flyga, men nu kan dem bara inte det så fråga inte varför!
Filmens huvudkaraktär är Red, en röd fågel, med stora ögonbryn som får honom att se ilsk ut, vilket också speglar hans personlighet.
Han är väldigt cynisk och sarkastisk. Han tycker inte om någon, utan vill helst bli lämnad i fred.
Efter att han efter en olycka förlorar sitt arbete som clown, hamnar han i terapi för att kontrollera sin ilska, där han också träffar sina nya vänner.
Allting blir bara värre dock, när ett gäng grisar anländer till ön. Alla tycker om grisarna till en början, endast för att dem är olika. Men det visar sig snart att dessa grisar har något helt annat planerat än att skaffa nya vänner.
Grisarna vill sno Fåglarnas ägg ifrån dem...och jag tror dem vill äta upp dem faktiskt... jo, så är det. Dem vill äta upp dem!
Red och hans två kompanjoner är dem enda som förstår vad det är som pågår, och dem måste sedan bevisa vad det är Grisarna är ute efter.
JAg hade tänkt spoila den här filmen helt och hållet, men det finns ingenting att spoila. Alla ar sett den här filmen flera gånger förut. Det behöver inte vara något negatvit, men det finns inga överraskningar i den här filmen.
Animationen dock, är jättebra. det är så många små detaljer som händer runt om i hela filmen som bara visar hur mycket energi dem lade ner på den. Red brottar i en scen ner en skyltdocka han blir förbannad på. Efter att han total förstört dockan, försöker han resa sig upp igen. Bara det lilla hur han försöker komma upp ifrån marken, hur han vickar på benet och knuffar upp sig själv är väldigt väl gjort. Hela filmen är full av sådana små saker som tillsammans gör väldigt mycket.
Det är, som sagt, en bitvis rolig film. Det kan bero på att det finns många roliga människor bakom karaktärerna.
Andy Sudekis, spelar Red, och även om jag tyckte det blev lite tjatigt med hans ständiga negativitet, så gör han fortfarande sitt jobb.
Josh Gad som Chuck är... fruktansvärd... det... nej... Det var inte bra.
Danny Mcbride, en skådespelare som jag tycker mycket om, också hyfsad. Han har varit bra i många olika genren nu, både dramatiska roller och i komedier. Han har till och med lyckats norpa en roll i den senaste Alien filmen... vilket jag tyckte var lite underligt...
Men det underligaste är Sean Penn, som spelar Terence (som kanske också är den bästa karaktären)
Terence pratar enbart genom grymtanden, men man lär sig mer och mer om honom igenom filmen, och det är faktiskt ofta väldigt roligt.
P.S! Det blir inget kapitel idag! Kommer behöva mer tid till att göra det färdigt!