2001: A Space Odyssey

Min favorit film är Pan's Labyrinth, det har jag sagt förut. Men när det kommer till böcker så är valet svårare. Men det finns dock en bok som jag läser varje år, och det är en bok som skrevs samtidigt som filmen av den gjordes.
Arthur C. Clarke och Stanley Kubrick kom på idéen tillsammans, och började på dem båda projekten samtidigt. Boken publicerades bara någon dag efter att filmen hade haft premiär.
Det finns många skillnader mellan boken och filmen. Till exempel när boken når fram till delen på Discovery One, så är skeppet på väg till Saturnus, medan i filmen är skeppet på väg till Jupiter.
Boken fokuserar också, ganska logiskt kanske, på handlingen. Allting i boken är väldigt väl berättat, till motsatts ifrån filmen där varenda scen ska vara en upplevelse, men med väldigt lite dialog och handling. Man förstår vad som händer, men det är inte mycket tid som ägnas åt till att förklara det. Vilket inte heller behövs. Jag kommer spoila väldigt mycket den här gången, då jag vill dra upp mer av skillnaderna mellan boken och filmen.
Filmen börjar för fyra millioner år sedan, där vi genast får följa med en grupp apor. man får se hur dessa apor lever, både med varandra, andra grupper och dem andra djuren.
Dem andra djuren går gärna i närheten av dem andra aporna, då dem inte lärt sig att vara rädda för människan ännu, samtidigt som aporna inte lärt sig att dem kan döda djuren för mat.
Ett vattenhål är deras källa till vatten, men det har nu blivit övertaget av en annan grupp apor som genom att skrika och gapa jagar bort gruppen man får följa.
Dem upptäcker också en svart monolit som står på platsen dem vanligtvis brukar sova på. Nyfikna, men inte rädda för monoliten, så väljer dem att ändå spendera natten på platsen, oavsett om monoliten står bredvid dem.
Under natten gör den svarta monoliten något med dem. Dem utvecklas och dem börjar nästa dag att upptäcka nya saker. En av aporna plockar up ett ben ifrån ett dött djur, och kan sedan använda benet som ett vapen.

Med deras nya kunskap, går dem över till vattenhålet igen, beväpnade med sten och klubbor. Dem jagar lätt bort den andra gruppen som tagit över deras vattenhål. Men det slutar inte där. Dem använder också kunskapen på djuren, och får därför en ny källa till mat.
I boken sker det hela lite annorlunda. Vi får följa en apa vid namn Moon-watcher, symboliskt för att människan alltid stirrat upp mot himlen. Han lever med sin flock, och är i grov nöd utav mat. Det hela blir inte bättre då en arg leopard sett Moon-watchers flock som ett lätt byte, och börjat döda dem en efter en.
Precis som i filmen finner dem också monoliten och sover bredvid den. Dem upptäcker vad dem kan göra med verktyg, och dem förstår att dem kan äta dem andra djuren som går runt omkring dem.
Det är något leoparden också blir varse...
Vi hoppar sedan långt fram i tiden. I boken blir det berättat att året nu är 1999. Verktygen har utvecklats ifrån vanliga klubbor och stenar till avancerad teknologi, med datorer och rymdskepp.
Haywood Floyd kommer till rymdbasen Clavius Base på månen. Han har ett video samtal med sin dotter och några kolleger, innan han ger sig iväg till ett möte.
Under mötet förklarar Haywood att dem funnit ett Mystiskt föremål på månen, vilket senare visar sig vara samma monolit som aporna fann nere på jorden för fyra millioner år sedan.
Vi hoppar sedan till Discovery One, som är på väg till Jupiter. Ombord på skeppet finns David Bowman, Frank Poole, samt tre andra forskare som sover i en artificiell sömn, och som kommer väckas när Discovery One når sitt mål.
Skeppet bär också med sig Hal 9000

Skeppets dator, som säger att han är helt och hållet idiotsäker och okapabel till att göra några fel.
Bowman frågar Hal vad deras uppgift är, och vad dem är utskickade för att göra, vilket Hal svarar undvikande på.
Han berättar sedan för Bowman att ett fel uppstått med en av skeppets kommunikations antenner, och skickar därför ut Frank Poole för att undersöka felet.
När dem upptäcker att det inte finns något fel med antennen, börjar dem båda astronauterna ifrågasätta om Hal verkligen fungerar som han ska. Dem diskuterar vad dem ska göra ombord på en rymdkapsel den enda platsen där Hal inte kan höra dem.
Hal kan inte höra vad em säger, men han kan läsa deras läppar.
Dem kommer fram till, att om det faktiskt är ett fel med antennen så ska dem låta den fela och sedan reparera den när den är helt trasig.
Hal säger dock återigen att felet har uppstått och Frank ger sig ut igen för att kontrollera. Han tar rymdkapseln igen och ger sig ut på en rymdpromenad. När han väl klättrat ut ur kapseln, tar Hal kontroll över fordonet och kör rakt in i Frank, som far ut i rymden.
Bowman ser vad som hänt, och ger sig genast ut med sin egen kapsel i ett försök att rädda Frank. Det är tydligt att Frank redan är död när Bowman får tag i honom, då hans luftslang har blivit avkapad.
Bowman tar dock med sig kroppen tillbaka till Discovery One. Men Hal vägrar släppa in honom igen.
Två väldigt kända repliker yttras här.
"Open the pod bay doors, Hal."
"I'm sorry, Dave. I'm afraid i can't do that."

Hal berättar att han såg vad Bowman och Poole pratade om inne i kapseln, och att han visste att dem planerade att stänga av honom.
Bowman försöker först att låta okunnig, men Hal tror honom inte.
Istället stänger han av luften för besättningen som fortfarande sover.
Bowman lyckas ta sig in i Discovery One igen, igenom en nödutgång. Han tar sig då till Hals kärna, där han börjar stänga av datorn. Under tiden vädjar Hal till honom att låta bli. Han ber om ursäkt och säger att han mår bättre nu. Bowman lyssnar inte utan stänger långsamt av Hal, som förlorar sin intelligens.
Hal säger att det första han lärde sig var en sång, och frågar sedan om Bowman vill höra den.
Bowman tackar ja, och Hal sjunger "Daisy, Daisy..." innan han dör.
I boken sker konfrontationen mellan Hal 9000 och David Bowman nästan likadant, men samtidigt med stora skillnader.
Efter att Poole gett sig ut i rymden, och Hal krockat in i honom, så ger sig inte David Bowman ut i rymden för att rädda Poole. frank flyger igenom rymden med en sådan fart, att Bowman aldrig skulle kunna hinna ikapp.
Det resulterar i en bitter dialog mellan Bowman och Hal, där Bowman antyder att Hal är mördaren, medan Hal kallt enbart säger att han är ledsen för det som hände Frank.
Bowman vill då väcka en av dem andra besättnings männen, något som Hal inte vill, då han anser att han klarar av att styra skeppet ensam, med endast Bowman till hjälp.
Bowman hotar att stänga av Hal om han inte gör som han säger, till vilket Hal svarar på genom att öppna alla dörrar ut i rymden, och samtidigt suger ut all luft ifrån Discovery One.
Bowman lyckas överleva genom att ta sig till ett skyddsrum, där han snabbt får på sig en rymddräkt.
Han stänger sedan av Hal som i filmen.
Bowman, nu ensam på Discovery One, har ingen större möjlighet att styra skeppet ensam, eller utan dator. Han låter därför skeppet fortsätta sin krus, och spenderar månader ombord helt ensam. Enda tills han kommer till Jupiter.
Han lämnar skeppet i en kapsel och ser en enorm monolit sitta i rymdens vakuum. Han tar kontakt med jorden, och beslutar att han tänker ge sig av in i monoliten.
Inne i monoliten ser han många olika platser och bisarra händelser som är väldigt svårt att förklara.
Plötsligt står han i ett rum, där han ser sig själv åldras tills han ligger döende i sin säng. Monoliten dyker upp framför honom, och han återföds som något helt nytt.

Det är en berättelse om evolutionen. Och en väldigt bra sådan. Den drar inte bara upp hur teknologin förändrades, utan också hur människan gjorde det. Till en början var ett vanligt ben något som gjorde att aporna kunde ta tillbaka sitt vattenhål, för att sedan bli till maskiner och datorer. Men sedan utvecklades dem så långt så att det blev Hal 9000, något som i stort sett var levande, och fruktade för sitt eget liv och tänkte försvara sin egen existens.
Jag rekommenderar både filmen och boken. Boken är väldigt väl skriven, och Arthur C. Clarke kunde förklara rymden som jag inte tror många andra kan.
Filmen är unik. Det är många långa scener det ingenting händer. Det är en väldigt speciell film, som ibland är lite svår att sälja. Men det är en klassiker och en imponerande sådan.